Per Nunstedt är ett tydligt exempel på hur en journalist kan gå från redaktionellt arbete till att bli en av de personer som faktiskt formar svensk sport-tv. Det gör honom intressant inte bara som namn i mediebranschen, utan som nyckel till att förstå hur rättigheter, tittarbeteenden och programbygge hänger ihop. I den här genomgången går jag igenom hans karriär, vad hans roller har inneburit och varför hans profil fortfarande säger mycket om svensk medieutveckling.
Det viktigaste om hans väg från journalist till sportchef
- Han byggde sin profil i skärningspunkten mellan sportjournalistik, tv-produktion och ledarskap.
- Karriären gick via bland annat Aftonbladet, Expressen, Café och TV4 innan han kom till Viasat.
- 2014 tog han rollen som sportchef, vilket flyttade fokus från enskilda inslag till hela sportpaket och sändningsstrategi.
- Hans namn blev särskilt starkt förknippat med stora rättigheter som Champions League, NHL, Premier League, Formel 1 och OS.
- För att förstå honom i dag är det viktigare att se hans roll i branschens utveckling än att fastna vid en enda titel.
Så byggdes Per Nunstedts medieprofil
Jag brukar läsa hans karriär som en ganska renodlad svensk medieväg: först journalist, sedan redaktör, därefter chef. Det är en bana som ser enkel ut på pappret, men som i praktiken kräver att man behärskar både nyhetsvärdering och intern ledning. Enligt Idrottens Affärer blev han 2014 sportchef på Viasat efter att tidigare ha varit programchef, och innan dess hade han redan hunnit samla erfarenhet från flera tunga miljöer i svensk journalistik och tv.
| Period | Roll | Varför den var viktig |
|---|---|---|
| Före 2008 | Sportjournalist på bland annat Aftonbladet, Expressen och Café | Byggde den journalistiska grunden och förståelsen för publikens intresse |
| Före 2008 | Reporter, nyhetschef och fotbollschef på TV4 | Gav tv-erfarenhet och insyn i hur redaktioner styrs i praktiken |
| 2008 | Kom till Viasat som ansvarig för Viasat Fotboll | Skiftet till en mer rättighetsdriven sportmiljö |
| 2014 | Blev sportchef | Fick ansvar för helheten, inte bara enskilda produktioner |
| 2021 | Lämnade Nent efter drygt 13 år | Avslutade en lång period i koncernens sportverksamhet |
Det här är också förklaringen till att hans namn återkommer i samband med stora sportaffärer. När en kanal bygger sitt erbjudande kring rättigheter, profiler och studiosatsningar handlar jobbet inte bara om att sända matcherna. Det handlar om att skapa en tydlig identitet som tittaren känner igen direkt. Där blev Nunstedt en av dem som satte tonen.
Det viktigaste skiftet i hans bana är alltså inte arbetsgivaren i sig, utan att han rörde sig från klassisk sportjournalistik in i den del av branschen där innehåll, affär och sändningsstrategi flyter ihop. Det är också där nästa fråga uppstår: vad gör en sportchef i praktiken?
Vad rollen som sportchef faktiskt innebär
En sportchef i tv är mycket mer än en administratör med för många möten. Rollen handlar om att bestämma vad som ska köpas in, hur det ska paketeras och vilka personer som ska bära varumärket utåt. I en rättighetsdriven medievärld är det här avgörande, eftersom sändningarnas kvalitet inte bara avgörs av vad som visas, utan av hur det visas.
Nordicom visar i sina senaste genomgångar att streaming i dag dominerar svensk tittning i stora delar av vardagsmedierna. Det gör live-sporten ännu viktigare, eftersom just direktsända matcher fortfarande skapar den där känslan av att många tittar samtidigt. För en sportchef betyder det att man måste tänka både som redaktör och som produktutvecklare.
Rättigheter styr mer än många tror
De stora namnen i sport-tv är sällan bara programledare. De är också resultatet av strategiska beslut om rättigheter. När Nunstedt arbetade med sändningar kopplade till Champions League, NHL, Premier League, Formel 1 och OS handlade det om att bygga en hel sportmiljö runt själva matchen eller tävlingen. Det är där värdet skapas.
- Rättigheter avgör vilka sporter kanalen över huvud taget kan erbjuda.
- Paketering avgör om tittaren upplever produkten som premium, snabb eller nischad.
- Profiler avgör om sändningen känns trovärdig, personlig eller mer rent kommersiell.
- Studion avgör om matchen får analytiskt djup eller bara blir ett transportblock mellan reklampauser.
Lagbygget bakom kameran är minst lika viktigt
Det jag tycker att många missar är att en stark sportredaktion inte byggs av enstaka stjärnor. Den byggs av relationer mellan kommentatorer, reportrar, producenter, tekniker och chefer som kan hålla ihop tempot när rättigheter byter hemvist eller när tittarvanor förändras snabbt. En bra sportchef måste därför kunna rekrytera, sätta struktur och samtidigt behålla det journalistiska omdömet.
Det är den balansen som gör rollen svår. För mycket show, och trovärdigheten försvagas. För mycket intern kontroll, och sändningen blir stel. Den typen av avvägningar är det som brukar skilja en vanlig kanalprodukt från en sportmiljö som faktiskt känns levande.
Varför hans namn återkommer när sportmedierna skiftar
Nunstedt blev ett återkommande namn just därför att han befann sig där sportmedierna förändrades som snabbast. Han följde med från TV4 till Viasat, tog sedan en ledande roll i en koncern som blev allt mer präglad av streaming, och lämnade därefter Nent efter många år i verksamheten. Det gör honom till en bra referenspunkt när man vill förstå hur svensk sport-tv har professionaliserats.
Det här är också en viktig skillnad mellan äldre och nyare tv-logik. Förr kunde en kanalprofil leva länge på ett fåtal stora program och ett starkt tablåraster. Nu måste ledningen tänka i plattformar, klippbarhet, appbeteende och abonnemangsvärde samtidigt. Det är mindre synligt för tittaren, men mycket mer avgörande för verksamheten.
| Förr | Nu |
|---|---|
| Fokus på ett kanalflöde och fasta sändningstider | Fokus på plattformar, appar och klippvänliga format |
| Starka program räckte långt för att bygga publik | Rättigheter, användarbeteende och paketering måste samspela |
| Profilskapandet skedde främst på tv-skärmen | Ledarskapet märks också i distributionsmodell och varumärkesstrategi |
Det är därför hans namn ofta kommer upp när man talar om stora skiften i svensk sportmedia. Han representerar inte bara en person, utan en hel typ av yrkesroll som blivit allt viktigare när innehållet flyttar mellan linjär tv, streaming och sociala klipp. Nästa fråga blir då inte vem han var i ett enskilt projekt, utan hur man ska förstå hans position som mediefigur.
Det som ofta missas när man läser om hans karriär
Det vanligaste missförståndet är att se honom som ännu en tv-profil i mängden. I praktiken har hans inflytande legat mer bakom kameran än framför den. När jag ser på hans bana ser jag framför allt tre saker: hur journalistiskt hantverk kan bli ledarskap, hur sportens rättigheter styr kanalers identitet och hur svenska mediehus allt oftare bygger sina profiler genom starka specialområden.
Han var inte bara en synlig röst
Det går att fastna i tanken att mediepersonligheter främst är det de säger i sändning. Men i hans fall handlar betydelsen mer om besluten bakom sändningen än om exponeringen i rutan. Det gör också att hans karriär är intressant för den som vill förstå branschen, inte bara för den som letar efter ett välkänt namn.
Läs också: Ida Bergfeldt: Så läser du en svensk medieprofil rätt
Hans roll säger något om hur sport-tv fungerar
Sport-tv är en ovanligt tydlig kommersiell miljö. Tittaren märker direkt om produktionen känns påkostad, om studion är tunn eller om expertpanelen saknar nerv. Därför blir en sportchef mer än en chefstitel. Personen blir en del av själva produkten, även när publiken aldrig ser honom eller henne i bild.
Det är också därför Nunstedt ofta nämns när man pratar om omställningen från traditionell redaktion till mer industriell medieproduktion. Han är ett exempel på hur en journalist kan växa in i en struktur där affär, sändning och varumärke inte går att skilja åt längre. Det perspektivet leder oss in i den sista frågan: vad säger hans bana om svensk sportmedia i dag?
Det här säger hans bana om svensk sportmedia i 2026
Det viktigaste arvet från den här typen av karriär är att svensk sportmedia inte längre bygger sin styrka bara på starka programledare eller stora studiogrepp. Den bygger lika mycket på personer som kan kombinera journalistisk känsla med rättighetslogik, produktion och affärsförståelse. Det är en mer krävande miljö än många utifrån tror, men också en miljö där rätt människor kan sätta ett tydligt avtryck under lång tid.
Om du vill förstå honom rätt, följ därför framför allt tre spår: vilka sportsatsningar han kopplas till, hur organisationen runt dem ser ut och hur tittarna faktiskt beter sig. Det ger en bättre bild än att fastna vid etiketten tv-personlighet ensam. För mig är det just där hans karriär blir mest lärorik: som exempel på hur svensk medieutveckling ser ut när journalistik, teknik och affär möts i samma rum.
