Irena Pozar och Hint - journalistik i nya format

När nyheter konkurrerar med korta videor, poddar och ett ständigt flöde av aviseringar blir det allt viktigare att förstå vem som faktiskt lyckas nå publiken. Irena Pozar är en svensk journalist och medieprofil som har arbetat med nyheter, sociala medier och digital publicistik, bland annat som chefredaktör för VeckoRevyn. Här får du en tydlig bild av hennes bakgrund, journalistiska arbete och nya mediesatsning Hint.

Vem är Irena Pozar och varför är hon känd

Irena Pozar är journalist, kolumnist och redaktör med tydlig erfarenhet av digitala medier och målgruppsdriven journalistik. Hon föddes i Sarajevo 1992, kom till Sverige som barn och växte upp i Växjö. Tidigt drogs hon till skrivandet och började arbeta journalistiskt redan under ungdomsåren.

Det som särskilt har gjort henne synlig i svensk offentlighet är kombinationen av journalistik, opinionsbildning och redaktionellt ledarskap. Hon har inte bara skrivit artiklar, utan också arbetat med hur innehåll paketeras, sprids och hittar fram till läsare i sociala medier.

Jag tycker att det är just den bredden som gör hennes karriär intressant. Hon representerar en generation journalister som behöver förstå både redaktionellt innehåll och publikens digitala beteende.

Från reporter till chefredaktör

Karriären började på Nyheter24, där Pozar arbetade som nyhetsreporter. Därefter gick hon vidare till Expressen, där hon bland annat skrev nyheter och krönikor samt arbetade med sociala medier. Senare kom hon till Bonnier och VeckoRevyn, först i roller kopplade till digital publicering och sociala medier.

Hon blev digital chefredaktör för VeckoRevyn och tog senare ett bredare ansvar för tidningen. När pappersutgåvan försvann blev den digitala verksamheten ännu viktigare. Det krävde en annan typ av redaktörskap, där webbpublicering, social räckvidd och affärsmodell måste fungera tillsammans.

VeckoRevyn blev ett exempel på digital omställning

VeckoRevyn är ett tydligt exempel på hur ett traditionellt magasin kan försöka överleva genom att byta fokus från papper till digitala kanaler. Under Pozars ledarskap handlade arbetet inte enbart om att publicera samma typ av texter på nätet, utan om att göra innehållet relevant för en publik som konsumerar medier via mobilen.

Det märktes bland annat i ämnesvalen. Livsstil, relationer, hälsa, kultur och samhällsfrågor behövde presenteras på ett sätt som fungerade både på sajten och i sociala medier. Ett sådant arbetssätt kräver snabba beslut, men också en tydlig redaktionell kompass. Klick är inte samma sak som förtroende, och det är en skillnad många digitala medier fortfarande underskattar.

VeckoRevyns utveckling uppmärksammades också genom nomineringar och branschintresse. Enligt Stora journalistpriset kopplades Pozars arbete bland annat till hur tidningen förnyade sitt innehåll och arbetade med ämnen som astrologi på nya digitala sätt.

Min bedömning är att hennes viktigaste bidrag här inte är en enskild artikel eller kampanj, utan förståelsen för hur ett äldre medievarumärke kan behålla sin identitet och samtidigt ändra format.

Vad är Hint och vilken publik vill tjänsten nå

Efter åren med VeckoRevyn blev Hint nästa tydliga steg i Pozars mediearbete. Tjänsten lanserades av Irena Požar tillsammans med Frida Olheden och Carl Grape. Idén är att skapa en nyhetsprodukt för personer som inte brukar söka sig till etablerade nyhetsmedier, särskilt kvinnor mellan 20 och 45 år.

Upplägget kombinerar några viktiga nyheter med lättare innehåll, tips och shoppingrelaterade inslag. Det låter enkelt, men modellen bygger på en konkret insikt: många människor vill förstå vad som händer i världen, men de vill inte alltid läsa långa nyhetsflöden eller öppna traditionella nyhetssajter flera gånger om dagen.

• Tre större nyheter ger en snabb orientering.
• Lättare innehåll sänker tröskeln för att börja läsa.
• En återkommande rutin kan skapa ett nytt nyhetsbeteende.
• En tydlig målgrupp gör det lättare att välja ton, format och ämnen.

Hint är intressant eftersom tjänsten försöker lösa ett verkligt problem i mediebranschen. Samtidigt finns en tydlig begränsning. Om innehållet blir för lättsamt riskerar nyheterna att hamna i bakgrunden. Om det blir för tungt kan tjänsten förlora den publik den vill nå. Balansen mellan tillgänglighet och journalistisk tyngd blir därför avgörande.

Under 2026 har satsningen dessutom fått fortsatt uppmärksamhet genom att Martin Schori, tidigare chef för AI och innovation på Aftonbladet, kopplats till projektet som medgrundare. Det säger något om att formatet ses som mer än ett vanligt nyhetsbrev.

Vad hennes arbete säger om dagens mediekultur

Pozars karriär speglar flera stora förändringar i svensk media. Journalisten är inte längre bara den som skriver texten. Rollen kan också innebära att förstå algoritmer, bygga relationer med en publik, utveckla ett varumärke och hitta en hållbar väg mellan journalistik och intäkter.

Detta gäller särskilt medier som riktar sig till yngre målgrupper. Läsarna vill ofta ha snabbhet och personlighet, men de vill också känna att innehållet är relevant och trovärdigt. Här blir redaktörens uppgift att sortera, förenkla och prioritera utan att göra världen missvisande enkel.

Jag tycker att den mest lärorika delen av Pozars arbete är hur hon behandlar målgruppen som något mer än en demografisk kategori. Kvinnor mellan 20 och 45 år är inte en enda publik med samma intressen. En bra medieprodukt måste förstå olika livssituationer, vanor och informationsbehov.

Det är också därför hennes arbete passar in i den bredare utvecklingen mot nyhetsbrev, nischade plattformar och personligare redaktionella format. Framtidens medier kommer sannolikt inte att vinna enbart genom att publicera mest, utan genom att hjälpa människor att förstå vad som faktiskt är värt deras tid.

Det viktigaste att ta med sig från hennes mediekarriär

Irena Pozar är framför allt ett exempel på en journalist som har rört sig mellan flera delar av mediebranschen. Från nyhetsrapportering och krönikor till sociala medier, digitalt redaktörskap och utveckling av nya nyhetstjänster har hennes arbete följt publikens förändrade vanor.

För läsaren är den viktigaste lärdomen att journalistikens framtid inte bara handlar om teknik. Det handlar om förtroende, relevans och rätt format. Den som lyckas kombinera de tre delarna kan nå även människor som vanligtvis väljer bort nyheter.